Jag är journalist och författare med en bakgrund i politiken, naturvetenskapen och kvällspressen. Bor i Stockholm med min fru och två barn. Katten Tigern hör också till familjen.

Min bakgrund:

Född år 1960, uppväxt i södra Stockholm. Gjorde min värnplikt på Försvarets Radioanstalt, FRA. Läste ekonomisk historia och ryska innan jag gav mig in på Tekniska högskolan för att bli civilingenjör. Under tiden på gymnasiet och högskolan var jag engagerad i SSU, bland annat i Tensta-Rinkeby där jag bodde i sju år.

Första jobbet efter högskolan blev på Vattenfall,som anställde mig år 1986 på en enhet som projekterade nya kraftverk. Där jobbade jag också med energieffektivisering.

År 1988 började jag arbeta som handläggare på Miljö- och energidepartementet. Jag var ansvarig för luftföroreningar och klimatfrågor. Sommaren 1989 var jag med i Miljöavgiftsutredningens sekretariat. Vi tog fram flera av de miljöskatter som fortfarande används, som koldioxidskatten och miljöklasserna för bilar och bränslen.

Jag fick jobbet som den första svenska miljöattachén i Bryssel år 1991 och deltog bland annat i medlemsförhandlingarna med EG.

Efter valet 1994 blev jag biträdande statssekreterare på Miljödepartementet med ansvar för EU-frågorna. Anna Lindh fick under tiden som miljöminister igenom en försurningsstrategi för EU, skärpta bilavgaskrav och en hel del annat.

Hösten 1997 återgick jag till ett tjänstemannajobb som chef för den internationella enheten. Jag var en av initiativtagarna till den strategi för att integrera miljöfrågor i EU:s olika politikområden som senare kallades Cardiffprocessen.

När Anna Lindh blev utrikesminister 1998 bad hon mig följa med till UD som politiskt sakkunnig för europafrågor och säkerhetspolitik. Jag var också vice ordförande i regeringskansliets arbetsgrupp för relationerna mellan EU och Ryssland.

Jag stannade på UD tre fantastiska år över ordförandeskapet år 2001. I längden var det dock svårt att förena allt resande med små barn. Jag bestämde mig för att pröva något nytt efter 13 år i regeringskansliet. Efter gymnasiet sökte jag dåtidens Journalisthögskola men kom inte in. Hösten 2001 fick jag en plats på JMK:s ettåriga journalistutbildning och gav samtidigt ut ett nyhetsbrev, Europapolitik.nu. Sedan arbetade jag sju år som ledarskribent på Aftonbladet.

Nu skriver jag alltså egna artiklar, blogginlägg och böcker. När jag inte läser läxor med barnen, spelar badminton eller försöker skilja olika fåglar åt på en skogspromenad med min fru.